Fundamentalismen slår till igen

Igår söndag slog så ytterligare en terrorist till. En ensam galning gick in på en lokal gay-klubb i Orlando (The Independent) och började skjuta urskiljningslöst. 50 Människor beräknas vara döda i den värsta attacken efter 9/11 och det drabbar dessutom en redan utsatt grupp. Attentatet kommer också mitt i valrörelsen och kommer definitivt att sätta sin prägel på debatten, kanske till och med avgöra det. Donald Trump och hans smaklösa rasistiska agenda lär få ny vind i seglen efter händelserna.

Världen är i chock men som vanligt kommer desinformationen fram igen. Pappan till attentatsmannen Omar Mateen, menar att attentatet (Los Angeles Times) inte hade med religion att göra. Ändå ringer Mateen amerikanskt alarmnummer och säger sig represen- tera IS (CNN) precis innan attentatet. Konstigt det där. Inget som har med religionen eller de värderingar som följer med den, tycks ju ha något med saken att göra då själva handlingen är så avskyvärd att ingen kan stödja den. Alla skyller på allt annat.

Ändå finns de där, de perverterade religiösa kopplingarna som bara IS kan stå för. Tre dagar innan attentatet hade man varnat för ett sådant, efteråt framförs hyllningar (Daily Mail) till attacken och Omar Mateen som utförde den. Om IS är religiöst motiverade är alltså motivet religiöst betingat. Att säga något annat är som att påstå att Trabant är en bil, inte en traktor. Dags alltså att erkänna att IS är en sida av en religion som inte alltid, men alltför ofta står för våldsamheter i religionens namn.

HyllningHyllandet av våldet i kombination med religionen gör IS till en kraft som både är motiverade och helt galna. De är kort sagt extremister med en fundamentalistisk agenda. Det är dags att sluta sticka under stol med att detta problem finns inom islam, liksom det finns inom andra religioner. Foto: Wikimedia Commons

Samma synsätt (Folkbladet; Archive), att IS eller islamiskt inspirerade terrorattacker inte har med islam att göra, hittar vi också här i Sverige. Ändå är det förtvivlat svårt att få muslimer att tillstå att det finns uppenbara problem. Få eller inga kritiserar (GP; Archive), än mindre så offentligt. En förklaring är att vi har inrättat det så fiffigt här i Sverige att vi nu har tagit hit människor vars hjärtan till bredden är fyllda med hat. En känsla de sen kanaliserar hemma i förorten eller på flyktingförläggningen (DN; Archive).

I Sverige ser vi ju mellan fingrarna på dessa överträdelser och låter istället förövarna stanna. Nu ska istället också de redan marginaliserade i utanförskapsområden utsättas för samma grupp människors verbala våld och det förtryck och som i sin tur leder till att förtrycket (Expressen; Archive) ökar. Delar av Sveriges svar? Tystnad eller försök till censur (Aftonbladet; Archive) av de som försöker att påtala problemen! Nej vänsterpartiet det är inte att ”peka ut” att tala om problemen, det är att debattera en viktig fråga.

Få talar heller om att det vi nu ser är att väst hamnar i skottgluggen för gamla historiska försyndelser som hur gränserna (DN; Archive) drogs upp i Mellanöstern i början på 1900-talet. Inte heller talas det om hur etniskt, politiskt och religiöst sönderfall (SVD; Archive) har skapat dagens situation. En situation som nu har börjat skörda sina offer. Väst går alltså inte heller fria ifrån skuld till det som händer då historien nu bara tar nästa logiska steg som resultat av vad som en gång genomfördes.

Det blir inte heller bättre av att dagens världssituation återigen präglas av ett nytt kallt krig mellan Ryssland (Aftonbladet; Archive) och USA. Rysslands premiärminister Medvedev (Bloomberg) har talat om det i ett tal nyligen. Motsättningarna har spillt över på konflikter som den i Syrien (Aftonbladet; Archive). En konflikt som alltmer liknar ett proxykrig (DN; Archive) dvs ett krig som förs av ombud åt stormakterna för att de själva ska slippa smutsa ner händerna.

HänderGenom att lämna över krigandet åt ombud som främst USA gör, slipper man att smutsa ner händerna. Det är dock fortfarande stormakterna och deras olika intressen som ger IS det utrymme de behöver när dessa drar åt olika håll i sin intressekonflikt. Foto: Wikimedia Commons

En konsekvens av konflikten belyser vi också sällan här hemma nämligen att Brexit och kraven på utträde kan vara uppbackat av just Putins Ryssland. För dom skulle nämligen hela detta spektakel som är dumt i kubik, vara en möjlighet (The Guardian) inte en omöjlighet. Nej, jag är inte russofob, jag har nämligen lite eller inget emot ryssar, men är däremot ingen stor fan av Putin. I så fall är jag nog snarare Putinofob och också Brexitofob. Jag är också Obamafob eftersom också väst bär en skuld till det som händer.

EU ska naturligtvis också få sig en känga trots att jag är Europavän. Se där, nu blev jag EUfob också. Genom att förklarligt oroa sig för utvecklingen i Libyen (Allehanda; Archive) frestades man att tillsammans med just USA blanda sig i konflikten för att skydda bl a oljeleveranser. Tyvärr satsade man på fel häst och avsatte Khadaffi som var landets sammanhållande kraft trots/tack vare att han var diktator. Destabiliseringen av landet lett till att IS (DN; Archive) också sökte sig dit för att föra sin kamp för att skapa sitt kalifat.

Destabilisering fungerar alltså som en sockerbit åt flugor. I landet har också skapat en lukrativ möjlighet för flyktingsmugglare som en följd av destabiliseringen. Landet har blivit en utfartshamn för nordafrikaner och afrikaner som söker sig till Europa. EU:s politik har därmed gått i baklås och istället har man ett än större problem att handskas med som hur långt man måste gå för att återupprätta upp den nuvarande situationen (SVD; Archive) utan att destabilisera landet än mer.

Det man alltså helt missade var att när man gick in och ersatte Khadaffi, skapade man samtidigt en än värre situation som nu blivit tydlig. Något som vi alltså kommer att få betala för under lång tid framöver. Allt därför att vissa medlemsländer propsade på nödvändig- heten att blanda sig i som ett intresse för EU, när det i själva verket var ett intresse för dom som enskilt land. Nu har de istället skapat en än värre situation både för oss och för Libyen.

Destabiliseringen av Syrien, Mellanöstern, Nordafrika och Europa spiller över och göder organisationer som IS eftersom deras livsluft är konflikt. Det ger samma organisation möjligheten att slå till eftersom deras jordmån är instabilitet. I detta destabiliseringskrig skulle också något som Brexit försvaga EU och göra förbindelserna med Storbritannien än mer kyliga. Det är med andra ord inget jag vill se, och jag kan bara hoppas på att också Storbritannien inser detta.

UppbrutetVi ligger risigt till om vi låter oss övermannas av sådana dumheter som att bryta upp fungerande samarbeten som EU. Visst har organisationen fel och brister, men fördelarna överväger. Brexit är därför inte i någons intresse mer än möjligen Putins.
Foto: Wikimedia Commons

En valseger för Trump, gud förbjude, skulle med all säkerhet slå in en kil mellan Europa och USA. Det är priset för det nya kalla krig vi ser, förutom att IS då vinner än mer mark förstås. Anledningen till min avsky för Trump är rätt enkel. Förutom hans smaklösa retorik som den om byggandet av en mur mot Mexiko (The Washington Post), är hans tankar kring utrikespolitik (Business Insider) i bästa fall livsfarliga (The Guardian). Att se honom ha tillgång till kärnvapen vore helt enkelt ett mardrömsscenario.

Destabiliseringens pris är något som nu USA har fått erfara på ett mycket bittert och tragiskt sätt. Femtio människor är döda, fler kommer kanske att avlida av sina skador. De är indirekta offer för en våldsspiral från fundamentalisternas sida och ett direkt resultat av flera länders oförmåga att jämka ihop sina intressen som ha gett livsluft åt just IS i det kaos som Syrien har blivit.

Sanningen är ju att IS som jag ser det, opererar i det tomrum som uppstår då Ryssland, USA och EU drar åt olika håll och där dessa olika intressen sliter sönder oss andra. Två sidor, USA och Ryssland, måste som jag ser det nu sätta sig ner och försöka överbrygga de olika intressena som finns. Medan de fortsätter att käbbla om det mesta är det vi andra som får betala priset. Det har femtio människor i Orlando, Florida bevisat.

Dags med andra ord för en värld som riktar sin uppmärksamhet på de egentliga problemen, inte på det som inte är det. Den blir inte heller bättre av att sådan krafter som IS får växa sig starka därför att resten av världen drar åt olika håll och ger dem det utrymme de så väl önskar för sina mål. Att som tidigare dessutom direkt eller indirekt destabilisera länder har nu visat sig kontraproduktivt. Vill vi ha en bättre värld är det nog snarare stabilitet än instabilitet vi bör satsa på.

ÅskaÄn mer instabilitet lär bara gynna IS. Världens samlade resurser bör istället satsas på att skapa stabilitet i alla de regioner som nu har blivit konflikthärdar där fundamentalister har kunnat flytta fram sina positioner. Detta är inget vi uppnår av att hålla på och bekämpa varandra som idag. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag IS till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Hat och missunnsamhet hör inte hemma i Islam sägs det då ordet islam betyder ”frid” eller ”fred”. För er är det tvärtom, det är den hatiska vägen som det propageras för. Något som inte minst visas av gårdagens attack. Om ni ens vill kalla er muslimer är något som återstår att se, jag tvivlar på att ni ens förstår konsekvenserna av vad ni själva gör. Det gör er till speciellt utmärkta kandidater till priset.

Annonser

Alla är förlorare

När nu krutröken kring Mona Sahlins senaste genomklappning har lagt sig visar det sig att vi alla är förlorare. Pengarna har rullat men ändå är Sverige som vanligt hopplöst efter i arbetet att stävja unga mäns och en del kvinnors radikalisering i islams namn. Det framgår av rapporten från Segerstedtinstitutet med titeln ”Mellan det angelägna och det svår- fångade” som presenterades häromdan. Några telefonlinjer och lite avprogrammering genom Fryshusets försorg är vad vi har fått. Länk till SVD här och du får klicka dig fram.

Det har också spelats in filmer där inga av de ursprungliga deltagarna vågade delta efter ett tag. Anledningen var att fundamentalisterna håller också dom i en mental gisslan-situation som bestämmer vad man får och inte får göra. Mona Sahlin är borta, förhopp-ningsvis för gott men hennes ”insatser” får vi leva med länge än. De som vill ställa upp och göra det som borde ses som rätt är alltså offer då de måste återvända till den miljö där mörkerkrafterna härskar och bestämmer villkoren.

GisslanDen stackars rasifierade är alltid ”skurken” och den vite ”hjälten”. Också i Mona Sahlins värld förhåller det sig så. Där måste de deltagande i filminspelningar åka hem till förorten där fundamentalisterna väntar på dem. Foto: Wikimedia Commons

Sen har vi resten av samhället med dess medborgare. De satsar pengar på att motverka något som skapats av årtionden av misslyckad politik från i stort sett alla partier. De utsätts nu för förhöjd fara i och med att radikaliseringen pågår men lite stoppar den. Inte heller de åtgärder som vidtagits lär förslå så där himla mycket. Ska den ångerfulle ringa från Syrien till Röda Korsets hjälptelefon och ångra sig när han eller hon står i begrepp att ta livet av folk för att de tillhör ”fel” folkgrupp eller religiös tillhörighet? Tror nog inte det!

De ska dessutom stå ut med den osedvanligt idiotiska idén att de som har beslutat sig för att åka ner och mörda lite, också ska ha rätten att återvända för lite samtal om var tillvaron gick fel. Istället för att säga ”de har förverkat sin rätt att vistas här, andra medborgare äventyras av deras närvaro” ska de alltså hit igen. Erfarenheterna utomlands säger att dessa återvändare ofta har varit både utförare av och hjärnorna bakom terrordåd. Medborgaren blir på detta sätt förlorare.

Det känns ju ännu mer tryggt att veta att t ex de kvinnor som reser ner för att mörda och lemlästa, i varje fall tänker på de stackars offren (GP; Archive) så att deras död ska gå så mycket snabbare. Det måste ju vara lite mer humant att döda snabbt än att göra det långsamt, mord är inte mord om det går tillräckligt fort. Det är de här människorna vi ska ta emot med öppna armar. De som tycker det är fel att i islams namn bränna ihjäl människor, men som samtidigt anser att lite avhuggna huvuden får man räkna med.

Också den dåliga integreringen som vi har levat med i trettio år där larm efter larm har gått ut. Ingen inom vare sig politikerleden eller myndighets-Sverige har lyssnat. Tvärtom vill få ens ta i frågan då risken att bli stämplad som rasist är alltför hög. Utvecklingen eller avvecklingen har därmed kunnat fortsätta utan att samhället har kunnat göra ett jota. Inte för att de styrande har velat göra något åt situationen, alla ska ju vara fria också att göra oss andra ofria, då allting är rasism. När vi accepterar detta är samtliga i samhället utom förövarna förlorare.

Dålig integrering leder till dålig förståelse, ren fundamentalism och korkade slutsatser vilket i sin tur leder till både intressekonflikter och motsättningar. Mönstret går igen genom historien men ingen lär sig. Tvärtom ser en del politiska krafter vinning i att rida på motsättningarna för att kunna framstå som den ljusa kraften och därmed håva in röster. Andra utnyttjar denna vilja genom att spela offer och får därmed denna sympati. Att argument och resonemang både är fel och präglas av dumhet är plötsligt ovidkommande. Film från Youtube

Tvärtom vill krafter, särskilt till vänster, framhäva det onaturliga (Aftonbladet; Archivet) som det vore naturligt. Säg mig ni vänstermajoritet i Botkyrka kommun, om nu barn ska bussas från en skola till en annan för att skapa förståelse mellan olika folkgrupper, varför sätter man barnen i en helt arabisk klass där de aldrig lär sig språket eller integreras i samhället? Ni gör dem till framtidens förlorare när ni inte ger dem det ni säger er vilja uppnå.

Larmen och kritiken mot allt detta tystar man bäst genom att likställa (Expressen; Archive) alla. Kritik är aldrig kritik, den är bara en dold agenda för att dölja det egentliga syftet som är rasistiskt. Inte ens då den samhällsgrupp som alltid beskrivs som förtryckt anmäler (SVT; Archive) och får bilden av hur illa det är ställt att klarna, tar samhället detta på allvar. De som samhället inte vill ska stigmatiseras dvs invandrarna, sviks därmed därför att allt som påtalar problemen är alarmistiskt. De blir därmed förlorare.

Fast är det verkligen rasism att stå upp för de ideal vi ser som naturliga? Nej, knappast! Att stå upp för vad man tror på är en övertygelse, inte rasism. Att kunna kritisera är en del av den demokratiska kulturen som nu krockar med den fundamentalistiska som menar att inget får kritiseras. ”Rasismen” har istället blivit en bekväm stämpel man använder för att tysta sina kritiker. Det demokratiska samhället och debatten blir därmed det som drar det kortaste strået, också det blir förlorare.

Kina DemonstrantHär hemma tar vi demokratin för given, i andra länder har man fått kämpa för den länge. Ibland utan framgång som här i Kina under demonstrationerna på Himmelska Fridens Torg 1989. Dags också för oss svenskar att börja kämpa, demokrati är inget naturtillstånd och snart är den borta om vi inte gör något. Foto: Av The original uploader was Sa8 at kinesiska Wikipedia;Original author was 蔡淑芳@sfchoi8964 – http://img.ly/Zr1, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27719490

Utvecklingen har som sagt fortsatt och nu har vi kommit dithän att vi ska ändra vårt samhälle för att  släppa in de som inte kan eller vill anpassa sig. Allt annat tänkande är ju rasism och så kan vi inte ha det tycks de ansvariga tänka. Men tänk om alla som vill förändra samhället till att passa dom istället för att anpassa sig är de verkliga rasisterna? Rasism är faktiskt inget bara vissa människor kan utöva, det utövas också av de som säger sig vara utsatta för detta.

När muslimska företrädare måste gå ut och uppmana (Sydsvenskan; Archive) demonstra-tionsdeltagare är det både hedrande av Ala-Eddin Al-Quts, men också nedslående därför att en sådan uppmaning ska inte ens behövas. Att den ändå måste ut i en tidningsartikel säger något om gruppen, de spelar inte alltid rena ackord om jag säger så. Men eftersom all kritik är liktydigt med rasism är det ingen fara, man kan ju bara glida fram med allt sitt hat i tillvaron. Ingen kommer ju ändå att kritisera, det gör t ex judar i Sverige till förlorare.

Men varför stanna vid att kalla folk rasister för att tysta deras kritik? Man kan ju ta till lite hederliga Stalinistiska metoder också. För tystas inte folk av en varning (Aftonbladet; Archive), kan man alltid hitta en ny anklagelseakt (GP; Archive). Nu är plötsligt principen som säger att rasifierade aldrig kan vara rasister helt mirakulöst bortglömd och det motsatta gäller. Också en rasifierad kan alltid vara rasist, särskilt om hon heter Amineh!

För att understryka hur viktigt det oviktiga är, kan man alltid göra en symbolisk gest med en polisanmälan (Mitt i Kista; Archive). Nyttiga idioter brukar ju alltid gå till överdrifter för att skapa en poäng. När drevet mot en person går spelar oftast fakta inte någon roll. Förlåtande attityder hör definitivt inte hemma och ingen kan begå några misstag, personerna är ju måltavlor för tusan. Vad hjälper ynkliga vädjanden (Aftonbladet; Archive) då? Återigen är demokratin men också den seriösa debatten förloraren.

Beck och hans låt ”Loser” beskriver det hela rätt väl, vi är alla förlorare i dagens debatt-klimat. De enda som är vinnarna är de radikala och fundamentalistiska

Den inslagna vägen är alltså stigen som leder fram till det totalitära och icke-demokratiska samhället. Säkert är det så att krafter samverkar för att man har ett gemensamt intresse. De mer ljusskygga inom islam, de som kallas islamister, finner meningsfränder inom svensk vänster t ex. Alla de som stödjer allt från Hamas, det Muslimska Brödraskapet till IS har därmed skaffat sig en rätt god väg in i politikens finrum såväl som funnit skydd från både kritik och granskning. Alla sådana tendenser som att granska är ju rasism.

Det är alltså hög tid att börja reagera och agera mot fenomen som det här, inte bara genom att på en liten blogg skriva om det fruktansvärda vi går mot. Att stå upp för idealen, att markera mot krafter är visserligen bra. Men med den militanta hållning och den benägenhet fienden har till att både hota och använda våld måste man fråga sig om det verkligen hjälper. Den här kraften är dessutom inte en perifer kraft utanför samhällets ramar, den finns i det mitt ibland oss.

Nej, här måste de många samverka för att visa de få hur små de är i sammanhanget. Folk måste börja förstå hur viktigt det är att stå upp för demokratiska ideal och försvara dessa. Både de mörkare muslimska krafterna, och de är några stycken, och delar av svensk vänster är inte direkt demokratins tillskyndare. Tvärtom är de faktiskt de som försvarar de som vill riva ner det genom att hela tiden försvara det oförsvarbara. ”Rasist” är vår tids mest missbrukade ord och när allt blir rasism, hotar det som verkligen är det att blekna.

Dags för motkraft rasist eller inte, demokratiska värden kan aldrig tas för givna och varar definitivt inte för evigt. Varje dag är en kamp för att försvara dessa värden och den som vill ha systemet måste också stå upp för dessa. Vare sig politiker eller makthavare gör ju det. Slaget om vilken samhällstyp vi kommer att ha om 25-50 år har börjat, det totalitära med fundamentalister och svensk vänster i spetsen eller demokrati. Jag vet vilken sida jag kommer att stå på och jag hoppas jag också hittar dig där.

Khalid Shaikh MohammedFundamentalister finns inom alla religioner och ideologier men det är främst islam som har hamnat i fokus efter de senaste årens radikaliseringsvåg. Här den person som anses vara hjärnan bakom anfallet mot tvillingskraporna 2001. Khalid Shaikh Mohammed skakar numer galler på Guantanamo. Foto: Av Taken by U.S. forces when KSM was captured. – http://www.cooperativeresearch.org/timeline/people/ksmcaptured.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1243565

Löjesguiden nominerar idag Muslimsk fundamentalism och dess försvarare till priset ”Foliehatt of the Year”. ”Anti-demokrater är inte en stämpel ni trivs med. Anledningen är ju som alltid att det inte ger er sympatier. Men det finns så mycket mer i ert sätt att resonera som vare sig borde eller ska väcka sympati. Ni är mer än en stämpel för ni är just anti-demokrater och anti-västliga. Det gör er till fulldopade kandidater till priset.”

Också Vänsterpartiet ska få en nominering. Motiveringen lyder: ”Ingen kan som ni spela under täcket med extremt otäcka krafter. Är det inte muslimska fundamentalister så är det revolutionära eller våldsverkare som i vänsterns namn inte är annat än ett baseball-kommando. Ni säger er vara demokrater, ni verkar inom det demokratiska systemet men igen och igen beslås ni med antidemokratiska metoder eller hittas med likasinnade sängpartners. Det gör er till fullblodskandidater.”

Börja om från början!

Dags att starta om det här landet från början, omstartsknappen nu tack! Efter en vecka i sordinens tecken med tanke på händelserna i Bryssel, börjar nu kommentarerna komma. De flesta är sansade, faktiskt riktigt rakryggade – vi måste stå upp och börja försvara det öppna demokratiska samhället. En syn jag delar, vi måste sluta krypa och stå upp mer än någonsin. Vi måste försvara vår idé, våra ideal och vårt värde istället för att krypa inför en hoper barbarers.

Men så finns det dom som tar tillfället i akt för att se till att i vanlig ordning se till att skulden blir vår. Det är deras synsätt som får mig att undra om inte det vore bättre att börja om från början. Mönstret i argumentationen går att känna igen från en mils avstånd. ”Hatet på nätet”, ”Hatet som får breda ut sig”, ”Högerextremismen”, ”Breivik” och så vidare går igen och igen. Allt är sociala medias skuld trots att sociala media är relativt befriade från det mesta av det påstådda hatet där det är en liten grupp som vanligt förstör för de många.

Facebook är alltså trots SVD:s olika försök (SVD; Archive) till påhopp på företeelsen, inte tummelplatsen för all världens hat. För med en ”reporter” som Jack Werner kan det nog tyvärr bara gå fel. Skulle han t ex någonsin få för sig att börja kartlägga vänsterns hat på nätet? Otroliga saker har hänt förr, men aldrig så otroliga. För då hatet finns, skriver man bara om en företeelse inte alla.

Det tycks alltid vara samma fenomen man riktar in sig på. ”Breivik”, högerns hat och så vidare är tydliga indikatorer men få gånger läser vi någonsin om vänsterns rätt tydliga hat? Skulle inte tro det! Istället är det som om journalisten följer ett slags manus redan skrivet där vissa saker är värda att uppmärksamma, andra absolut inte. Låt mig ge dig några exempel på hur en sådan agenda kan se ut.

HatI Sverige är det skillnad på hat och hat. En sidas hat uppmärksammas med all rätt, en annan sidas diskuteras inte ens och alla är patologiskt intresserade av det nästan obefintliga hatet på nätet. Istället för att diskutera diskutera hatet utan förtecken eller inskränkningar, får vi alltså en diskussion som för länge sedan har kantrat. Foto: Wikimedia Commons

Ett exempel är ”rasismen” i samhället. Jo, jag hatar också rasism men problemet är att man ser en typ av rasism men inte en annan. Riktas rasismen mot muslimer som grupp rycker alla ut. Inget fel i det, tvärtom så hatar jag som sagt alla former av rasism också mot dom. För jag vänder mig INTE mot alla muslimer, bara de som följer samma tanke- bana som de redan radikaliserade. För trots vidrigheterna som nu senast i Bryssels, så är IS en liten bråkdel av en större grupp som ibland håller med vad de säger och ibland inte.

Jämför vi reaktionerna så blir det dock mer problematiskt. För samtidigt ser man inte den andra sidan av myntet. Ser journalisten t ex hatet mot den vite medelålders mannen som aldrig har gjort en fluga förnär? Inte alls! Ser journalisten den antisemitism som ganska ohejdat får breda ut sig och där en viss grupp nästan alltid är inblandade i den? Glöm det! Exemplet Malmö borde mana till eftertanke men diskussionen efter varje reportage om hur illa det är ställt, dör lika fort som den uppstår.

Som sagt, hatet finns men min erfarenhet är att det är svensk vänster eller så kallade muslimer som står för den. Den delen diskuteras dock aldrig, konstigt det där.  För det heter ju i debatten att det alltid är ”högerkrafter”. Det beror nog snarare på att man vill införa enpartistaten och försöker hitta sina skäl till det. Det heter också alltid från den typen av debattörer ”att vi måste tala om problemet”. Problemet är att det är lika illa ställt i det påståendet som det är annars. Man ser en typ av problem, men inte ett annat.

En av de som inte förstår ett dugg och som agerar utifrån denna okunskap är Mona Sahlin. I hennes senaste inlägg (Dagens Samhälle; Archive) talar hon länge om väl om hatet……men helt förgäves. Redan i andra stycket stänger i varje fall jag av. Blandningen av känslomässiga övertoner/överdrifter och rena propagandalögner blir liksom för mycket i citaten.

Varje dag utsätts människor för stormar av hat och redan i dag väljer journalister tystnad, unga tjejer blundar för glåporden för att orka med sin skoldag och politiker drar sig undan när familjen utsätts för hot.”

Men vad vore väl inte ett förfall om det inte blev värre än så. Att inte förstå skillnaden mellan ungdomligt oförstånd och extremism är ett sånt misstag som hon ger liv åt med följande formuleringar:

Men alltför ofta är det på chattforum, i kommentarsfält och på sociala medier dessa hot börjar växa för att sedan sippra ut i verkligheten i form av det hat som ger extremisten sin näring. Vi får därför inte bara betrakta den som utövar våld som våldsbejakande. Ett stort ansvar vilar också på författaren till de texter som sporrar aktivisten till handling.”

Hur lite man förstår av avsaknaden av samband mellan ren frustration och politisk eller religiös extremism för att kunna formulera de där meningarna är rätt talande. Unga och arga har vi alla varit och någon gång, troligen flera. Antagligen har ingen, inte ens jag, kommer undan att ha sagt överilade saker. Troligen har inte heller Mona Sahlin undgått detta.

En radikalisering där människor gör överväganden som att religion, eller vad man uppfattar som religion, är viktigare än människoliv och att det därför är okej att ta dessa är en helt annan process. De två olik processerna bör inte blandas ihop och de bör definitivt inte jämföras med varandra för att urskulda en grupps hat. Hat är hat, vem det än kommer från. Så enkelt är det och det borde också Mona Sahlin förstå. Det är nämligen ordentligt fel att säga att vardagsilskan snart blir till hat och dessutom till radikalisering.

Att blanda ihop så diametralt olika företeelser och begrepp är skrämmande, för att inte tala om okunnigt. Det är av samma anledning, okunnigheten, hennes oförmåga att förstå innebörden av sitt egna jobb plötsligt blir rätt intressant. Låt oss ta ett exempel: Mona Sahlin är ju en varm vän av att se till att hemvändande terrorister som har varit nere i Syrien på jihadresa, ska få vård, hjälp med lägenhet och jobb. Om man då frågar sig det viktigaste av allt, finns det stöd för hennes synsätt i vetenskapen så blir svaret ”Nej”.

Abdelhamid AbaaoudAbdulhamid Abaaoud började sin bana som jihadistresenär till Syrien för att senare ta steget över till att återvända och bli hjärnan bakom flera terrordåd i Europa. Han sköts senare till döds men frågan kvarstår, hur länge ska återvändandet och därmed naiviteten få fortsätta? När Mona Sahlins arbete och grund också den vacklar på en avgrund av ovetenskaplighet utan att etablissemanget lyssnar, börjar man undra om inte Mona Sahlin borde bytas ut. Foto: By BFMTV – https://easternmediterraneanagency.files.wordpress.com/2015/11/abdelhamid-abaaoud.png?w=602&h=335&crop=1, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=47612992

Erik Wennström är psykolog och en erkänd sådan. I ett blogginlägg vänder han sig emot synen som Sahlin med flera gör gällande när de påstår att hemvändande terrorister lider av ett avvikande socialt beteende och därför bäst hjälps med stöd att kunna återgå till mer ”normala” sådana. Att resa ner och döda i en religions namn är istället ett ställnings-tagande och en överlagd handling/tanke som leder fram till ett beslut – att resa ner för att strida för vad man ser som ett rättfärdigt mål. Insatserna missar därmed själva målet.

Nu kommer från och med idag terrorresor att straffbeläggas, ett steg i rätt riktning. Men lagen innehåller luckor redan från början. Är man t ex medborgare i ett annat land kan inte svensk lag appliceras, detta på grund av internationella konventioner som vi har skrivit under. Det är främst genom FN som dessa finns och som reglerar rättigheter hos migranter. Därmed kan folk med medborgarskap som väljer att åka ner till krigets Syrien gå fria från straff men ändå vistas i vårt land. Skrämmande med tanke på alla nytillkomna.

I det sammanhanget spelar religiösa ledare en stor roll. De måste agera föredömen och ta avstånd från ondskan. Det gör också vissa imamer i vårt land, de ska ha heder för sitt arbete. Gör man inte det är man snarare en medlöpare. För som man har konstaterat i Storbritannien, både yttrandefrihet och religionsfrihet förpliktigar. Sätter man inte gränser, och det är vi ju omvittnat usla på i Sverige, kommer snart fler som imamen Abo Raad (Gefle Dagblad; Archive) att vinna följare och få utveckla sin skruvade ideologi.

Det kan också i värsta fall gå som i Storbritannien där man misstänker att 85 shariadomstolar (Mail Online) finns runt om i landet och som håller på att skapa en stat i staten där Brittiska lagar inte längre anses legitima. Dessa sägs ha varit för mer hårdföra regler som att hugga av händer för vissa brott och att man dessutom har godkänt barnäktenskap.

FiskekrokTystnad! Det är så man opererar inifrån. Det blir därför svårt att bevisa men vissa uppgifter tyder på att det finns shariadomstolar i Storbritannien. Foto: Wikimedia Commons

De drivs av extremister som ser dessa straff som naturliga, också detta ett resultat av för många och för snabbt. Det bör dock påpekas att eftersom dessa, om de finns, opererar i det tysta och lite läcker ut. Det är därför svårt att säga vad som är sant och falskt i sammanhanget.

Det finns några saker vi som nation måste komma ihåg. Vi har ställts mot en inre fiende som Abo Raad och krafter som i exemplet Storbritannien som följer dessa läror, vi har en radikalisering (Aftonbladet; Archive) som pågår just nu runt om i städernas förorter men vi har samtidigt en dålig organisation (Aftonbladet; Archive) att möta vår tids stora ondska. Vi har till och med ett politiskt parti som ser all debatt (Aftonbladet; Archive) i ämnet som icke önskvärd. Man kan gott säga att så här långt är arbetet inte så värst imponerande.

Inte heller Mona Sahlin är nöjd men försöker samtidigt släta över problemet (Sydsvenskan; Archive) vi som samhälle ställts inför. Ett tiotal kommuner av landets 290 som har en framtagen handlingsplan för att kunna bemöta vår tids utmaning på området, kan inte sägas vara ett bra resultat. Ändå försöker Sahlin att sopa problemet under mattan. Vad säger en sån sak om hennes kompetens att ha det övergripande ansvaret för en av vår tids stora ödesfrågor?

Nej tyvärr skvallrar Mona Sahlins synsätt på flera plan om en djup okunskap och en skrämmande naiv syn på saker och ting. Att hjälpa ”missanpassade ungdomar” med allehanda hjälp från samhället kan dessutom stå oss dyrt då terrordåd i Frankrike t ex har haft inslag av just återvändande som deltagare i dessa. Ska man ställa frågan på sin spets, måste man fråga sig om Sverige har råd med Mona Sahlin och om det ska behöva kosta människoliv innan vi inser hur illa det är ställt. Som sagt, börja om från början!

Kejsare Om man anförtros makt, måste man också ha kunskapen om hur man bäst använder den. När man hela tiden har fel är det nog dags att byta ut dessa ledare men så är inte fallet. I Sverige kan vissa hålla sig kvar hur länge som helst, hur inkompetenta de än är Foto: By Unknown – Colored portrait and a black and white rubbing of the portrait, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8151462

Löjesguiden nominerar idag Mona Sahlin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Mona Sahlin är med lite vilja och fantasi sinnebilden för det svenska förfallet. Politiska kontakter tycks vara viktigare än kompetens, att ha ”rätt åsikter” likaså. Fallet för den med lite eller inget att bidra med till samhället är alltid mjukast ju högre upp i hierarkin man kommer tycks det. Allt detta sammantaget gör henne till en formidabel kandidat.”

En kajal förtryckarmetod

I kölvattnet på Steffi Alouchs lite ovanliga tanke att hudfärgade plåster bara finns i beige färg har nu Pandoras box så öppnats, unvis.it-artikel hittar du här.. Ut strömmar allsköns inlägg som bara alla inom godhetsrörelsen kan prestera för nu är snart allt förtryckande. Daisy Kintu är den senaste i raden som har hakat på samma trend och som aktivist vill också hon slå ett slag för saken. Följande unvis.it-artikel från SVT påtalar ett nytt intressant problem, bristen på smink för afro-svenska tjejer!

Jag kan se det framför mig. Det förtryckande läppstiftet förvägrar Daisy att se snygg ut när hon ska ut på daten. Hon försöker och försöker, men allt hon prövar har både fel nyans och fel utgångspunkt vad gäller anpassningen till hudton. Det är ju smink för Européer och andra förtryckare för i h-e! Förtvivlat försöker hon men allt är förgäves. Till sist slänger hon kajalpennan i vredesmod och utbrister att allt är alla andras fel och själv är hon bara ett viljelöst offer. Må alla dessa rasister brinna i Gehenna!

Dior LäppstiftMan kan se på långt avstånd hur förtryckande det är – läppstiftet. De rasistiska förtecknen fullständigt hopar sig, blå hylsa? Det vet man ju vad det betyder! Foto: ”DiorLippenstift” by Sjr – Own work Wikimedia

I vanlig ordning, och där är hon i gott sällskap med Steffi Alouch, missar hon att hon kan göra flera saker åt detta. Hon skulle kunna starta en importfirma som tog hit alla de produkter hon saknar. De finns ju enligt henne själv i London och USA. På kuppen skulle hon kunna göra något som i grunden är bra nämligen tjäna pengar istället för att skriva artiklar där gnället är ledstjärnan.

Hon skulle till och med kunna handla via internet, det finns något som heter så och där finns flera sajter med intressanta innehåll. Det finns i Stockholm i varje fall, åtminstone en affär som skulle kunna ha det hon söker och den ligger på Klara Norra Kyrkogata vid vandrarhemmet. Med andra ord, det finns många alternativ och ett innefattar att du kan tjäna pengar Daisy. Gör du en bra affär kan du till och med bli rik.

Pengarna Upp I HalsenDaisy hade kunnat bli en rik kvinna som hade kunnat importera det som saknas på marknaden. Istället väljer hon i vanlig ordning att klä sig i offerkofta och ösa aska över sig. Det verkar förtroendegivande men hjälper troligen också sd till nya framgångar. Foto: Wikimedia

Att det dessutom handlar om att positionera sig för att eventuellt skapa en karriär är en misstanke som går igen när det gäller den här typen av artiklar. Det är sådana här icke-frågor som får oss andra att inse att något i det här landet är fel och motreaktionen kan i värsta fall bli mycket provokativ. Får vi sd som är störst eller än värre bildar regering är jag rädd att landet kollapsar inifrån. Kom då ihåg det var inte mitt eller någon läsares fel när vi har påtalat det hela. Det är istället den typen av debattinlägg som spelar nationalister rakt i händerna och vår klantiga regering som gör alla fel man kan begå, som kommer att hjälpa dem till makten.

Det är dessutom den tävlan i vem som har tunnast offerkofta och vem som därför fryser mest som kommer att bära fram sd. Att måla ut sig som offer gör inte er till vinnare, snarare tvärtom. När sd nu har fått blodvittring kommer era insatser ge dem och andra med likartade åsikter chansen att måla upp samhället som en tävlan i vem resurserna ska tilldelas. Det i sin tur leder till bilden av ett samhälle i fritt fall där sd är den enda garanten för det motsatta.

NosferatuVittringen av offerkoftan och lockelsen i att vara den som lider mest är tydligen en starkare drivkraft i dagens samhälle där ansvar eller möjligheter är bortglömda Foto: Wpclipart

Men allt det där kan personer som ingår i godhetsrörelsen inte se, de är så förblindade av sin egna godhet att de fullständigt flyter omkring som heliumballonger i tillvaron. Där von oben, kan de betrakta oss andra stackare och känna sig så mycket bättre när de i själva verket gör mer skada än nytta. Kom ihåg, sd kan nu vara landets största parti som kan berättas om i Expressen (unvis.it). Hur mycket större vill ni göra dem? Hur många fler argument varför multikulturen är död vill ni ge dem?

Så för att också ni i den rörelsen ska förstå så upprepar jag mig:

  • Varje flykting som kommer hit utan att vi har resurserna för att ta emot dem med asylboende, boende, jobb, inkomstmöjligheter blir snart en röst på sd.
  • Varje misstanke om att det bland dessa som kommer hit kan finnas folk från ISIL, eller skapa en ny religiös radikalisering i förorterna många röster på sd.
  • Varje sten som kastas på samhällets representanter som polis, brandkår och räddningstjänst lär generera flera röster på sd.
  • Varje ny ung kille som åker ner för att mörda lite fler människor i Syrien för ”friheten”, är horder av nya röster på sd.
  • Avsaknaden av möjligheterna att lära sig svenska och därmed kunna komma in i det svenska samhället, driver andra grupper att rösta på sd.
  • Varje underfinansierat förslag och ny reform där v och mp skriker sig hesa och vill få ”sina krav” igenom förvandlas till en röst på sd.
  • Alla de särintressena som bråkar om ”sina frågor” där dessa frågor blir allt mer löjliga blir snart en röst på sd.
  • Alla papperslösa som år efter år inte bara i godan ro får stanna här utan dessutom ska ha rätt till tandvård och läkarvård på samma villkor som dom som betalar dvs skattebetalarna är en röst på sd. Detta är dock inte helt klart än men om vänsterpartiet får som dom vill med hjälp av mp så blir det så. Dessutom har sedan flera år papperslösa fått starkt subventionerad tandvård signerad alliansen och mp.
  • Så länge debattörer från ”den goda sidan” beter sig som i programmet Debatt  i SVT kommer man att driva folk i massor i famnen på sd. Sluta upp med det så har vi kanske en chans att slippa att partiet blir än större än ni redan har gjort dem.
  • Så länge ideologiskt hjärntvättade journalister fortsätter att driva en uppenbar agenda där sd med lögner och dumheter smutskastas, kommer dessa se till att sd ökar.
  • Så länge vi måste dras med västvärldens absolut sämsta regering kommer det enda återstående alternativet för en del heta sd.

Så, är jag tillräckligt klar för att också ni ska förstå? För om ni inte gör det så kommer sd snart att ha 30, ja till och med kanske 40 % av väljarkåren bakom sig. Inget jag vill hur gärna man än försöker att smeta den etiketten på folk som inte håller med er godhetsivrare. Dessutom kommer ni om ni inte förstår att fortsätta den destruktiva dans ni så gärna ägnar er åt. Ni, Stefan Löfven, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är nämligen sd:s bästa röstvärvare.

SantMätaren gick visst i botten igen och den här gången tror jag den stannar där.

Löjesguiden nominerar idag godhetsrörelsen och regeringspartierna till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det paradoxala är att ni påstår er vilja verka för mindre rasism och ett fortsatt mindre sd, men gör ert bästa för att vara deras bästa röstvärvare. Man skulle till och med kunna påstå att om man inte visste detta skulle man kunna förledas att tro att ni verkligen var en del av partiet ni säger er avsky. För med så många klantigheter, så grova misstag och så spektakulära tankemissar kan man inte tro något annat. Det gör er till formidabla kandidater till priset och det kommer att räcka långt, väldigt långt.”

Fler som har bloggat om den klantiga soppa som ni i regering och godhetsrörelse utgör är:

Fnordspotting – Ja Åsa Romson, verkligheten har hunnit ikapp Sverige
Iniskogen – Dubbelmoralen hos regeringen
Susanna’s Crowbar – Det stora är för stort
WTF Toklandet – Vad gynnar SD?
Motpol – Regeringen ger upp arbetslöshetsmålet

Oj, Var Tog Feministerna Vägen?

Plötsligt är de som försvunna, de är liksom bortsopade från jordens yta och finns överhuvud taget inte i närheten. Här har de frågan som är så brännande att den borde tas upp i alla feministiska sammanhang, ändå är det förvånansvärt tyst. Historien som kommer att berättas innehåller alla de klassiska ingredienserna och har alla de smaskiga detaljer alla feminister borde se som en våt dröm. Ändå tiger de, det är som om de personer som kommer att berättas om inte ens fanns.

Tensta, Rinkeby, Hallunda, Biskopsgården, Rosengård – listan över så kallade problemområden går att göras lång. De här stadsdelarna präglas av utanförskap, bidragsberoende i kölvattnet på hög arbetslöshet och ökande radikalisering i religiösa kretsar. Framför allt är det muslimska grupperingar som med en hårdför agenda har flyttat fram sina positioner. Exemplet Hizb-ut-Tahrir som det berättas om i Sydsvenskan är ett parti vars agenda är att skapa ett världsomspännande kalifat grundat på sharialagar. Oavsett om vi är muslimer eller inte ska vi alltså tvingas att leva efter de regler partiet anser rättfärdiga. De är nu på gång att etablera sig i Sverige.

Monty Python TröjorSvenska feminister, Monty Python och svensk vänster har en sak gemensamt – ibland spelar de idioter. När nu delar av de egna gör sig till talesmän för det oresonliga blir responsen ingen, fientlig eller rent absurd. Foto: Wikipedia

Det har också lett till att vissa debattörer som Maimuna Abdullahi och Sara Bessa har försökt att trivialisera det oerhörda som händer i vår tid nämligen så kallade jihad-resor. I följande artikel från SVT Opinion hittar de nya kreativa idéer för att ursäkta det oursäktbara och skäl till att hindra att sådana resor sker. De två drar sig till och med inte för att kalla de som nu reser ner för att utföra ett vidrigt värv för ”politiserade svenska muslimer” i artikeln. Kanske dags för en offentlig avbön?

Det de två reagerar på är upprop som detta i Dagens Arena som kräver ett stopp på resorna som om ett sådant krav skulle vara fel. De reagerar också på regeringens arbete med en nationell handlingsplan mot våldsbejakande extremism som om detta skulle vara galet. Också att kräva ett indragande av pass och kanske också medborgarskapet för dem som reser ner som Lars Adaktusson krävde i DN är tydligen alldeles fel ute. Regeringens arbete att försöka motverka terrorresor med ett register som SVD kunde rapportera faller i god jord hos de båda.

No EntrySå fort någon närmar sig pudelns kärna finns det de som genast är där och ser till att hela ämnet blir enkelriktat. Vissa debatter blir förbjudna och den som bryter detta tabu straffas likt Amineh Kakabaveh Foto: Free Photos

Radikaliseringen har alltså lett till att kvinnor trakasseras i de förorter där de radikala har etablerat sig. Flickor och kvinnor har uppmanats och trakasserats till att bära slöja. De har vidare mer eller mindre utegångsförbud efter mörkrets inbrott. I båda fallen alltså klara ingrepp i deras frihet som vi andra tar för självklar. Man skulle ju kunna förledas att tro att både politiska partier och feminister skyndade ut till dessas försvar men icke så. Från de kretsarna har det antingen varit tyst eller så har de gett sig på offren! (??????!!!!!).

Två av dessa är miljöpartisten Manijeh Mehdiyar och Maimuna Abdullahi som är socionom och debattör. I följande debattartikel i Expressen drar de båda den fantastiska slutsatsen att problematiseringen av förorten är rasism, islamofobi och ett resultat av västerländsk kvinnofientlighet. De anklagar också indirekt Amineh Kakabaveh för att sprida felaktigheter i den artikel ni hittar länken till nedan. Den är fantastisk i all sin felaktighet, men det gör den läsvärd på ett nästan tragikomiskt sätt. Man kan nog inte räkna med högre nivå på debatten än så här från dagens miljöparti. Mer om den missriktade feminismen i miljöpartiet kan Fnordspotting delge den intresserade.

Dumb PeopleDebattens enda vinnare är debattens dödgrävare. Stupiditeten i konceptet blir alltså att debattklimatet gynnar de som inte vill ha en debatt om vissa saker och som gör vad som helst för att stoppa den. Foto: Posters

Artikeln som föranledde svaret skrevs i samma tidning av Amineh Kakabaveh vänsterpartistisk riksdagskvinna. Också Nalin Pekgul, före detta socialdemokratisk riksdagsledamot, har skrivit om samma problematik som här i Expressen och här på SVT:s sajt där det också finns en intervju. De två försökte belysa kvinnors utsatta situation i förorten och för det fick de inget annat än skit. Det är med andra ord en upp och nervänd agenda som belyser fel saker men sopar undan det som borde belysas. Fel agenda har Tidningen Metro för jämnan och mer om det kan Susanna’s Crowbar berätta om.

Det var dock Kakabaveh som hamnade i hetluften med de påhopp som alltså kom rätt snart efter hennes artikel. De annars så feministiska krafterna i mp svarade alltså genom att skicka ut Mehdiyar och Abdullahi för att ”hjälpa” en medsyster att se allt på det rätta sättet. Socialdemokraterna teg och vänsterpartiet – Kakabavehs moderparti – reagerade nog mest underligt av dem alla. Istället för att stå upp för en medsyster, kastade de henne under bussen när de två partikamraterna Christina Höj Larsen och Ali Esbati retweetade fiendesidans Tweet, inte partikamratens. Det är inte första gången Kakabaveh har motarbetats internt. Också hennes engagemang mot hedersvåld har stött på patrull som man kan läsa om i ledaren i Expressen.

VulkanNär ”fel” debattör hamnar i hetluften är det som om till och med de egna vänder dig ryggen. Här gäller det att säga ”rätt” saker, annars får det vara Foto: Wikipedida

Från feministerna på Södermalm hörs alltså ingenting. Från de ”feministiska” partierna kommer bara försvar och allehanda dumheter som knappast gynnar en seriös debatt. Enskilda debattörer som i eller utanför sina partiramar tar parti för de fundamentalistiska krafterna är kanske inte det som behövs vare sig i en infekterad eller rumsren debatt. Vad debatten däremot behöver är att tillse att vi får prata om problemen utan att detta möts med direkt fientlighet. Om inte en debatt kan föras där ALLA argument och åsikter får plats, kommer istället betydligt mer mörka krafter kunna vinna än mer mark och det gynnar vare sig anhängare eller motståndare till någonting.

Den enda anledningen till deras tystnad är att det är ”fel” partier som står för påhoppen. Det är dessutom en del kvinnor och gud förbjude en del är muslimer också och då får man vare sig ifrågasätta eller kritisera. Detta trots att alltså flera inlägg i debatten förtjänar just kritik. Det är ju vänsteridéer som feminismen identifierar sig med trots fåfänga försök från både Anna Kinberg Batra och Maria Arnholm att påskina att det skulle finnas en liberal feminism. När nu ”fel” personer går ut och blir gallionsfigurer för det kvinnohat historien är fullusad av, gäller det att välja sida i striden. Tystnaden i sig är både ett medgivande och en dementi till två sidor som är talande i sig.

FingerKritisera rätt företeelse och du möts med ryggdunk och glada tillrop. Kritisera fel saker och du är evigt fördömd. Fingerpekning och Breiviks-associationer är lönen för den mödan. Foto: Theguardian

Löjesguiden nominerar idag svenska feminister till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med en galen agenda kan man gå hur fel och långt som helst. Dagens exempel visar att ni är durkdrivna i den grenen. Ingenstans försvaras med sådan frenesi allt det som är fel, då ni däremot konkret behövs är ni helt frånvarande. Unga tjejer i förorten med muslimsk tillhörighet sviks, de som larmar om missförhållandena kvävs och debatten om problemen läggs på is eller tystas. Det är resultatet av den galenskap som kallas svensk feminism. Också de partier som rider så högt på denna nya statskyrka är fördömda då också de visar sig vara allt annat än bredvilliga inför problematiken. Svensk vänster har därmed visat sitt rätta ansikte där ”solidaritet” och ”medkänsla” bara är ord man svänger sig med. Innehåll och mening saknas däremot i grunden.”